Det systemiska arbetssättet betonar vikten av att se individen som en del av det system hen lever i. Fokus ligger på relationer och växelverkan mellan individen, dess närstående och olika aktörer kring dem. När man tillsammans förstår helheten och funderar på lösningar, kan man tillsammans hitta metoder för att på bästa sätt hjälpa och stöda så att familjens situation blir bättre.

Smidiga servicekedjor för svenskspråkiga klienter i tvåspråkiga kommuner

Inom Framtidens barnskydd -projektet finns ett arbetspaket på svenska, där målsättningen är att främja sektorsövergripande mångprofessionellt samarbete mellan barnskydd, mental- och rusvårdstjänster samt bildning i tvåspråkiga kommuner samt att tillgodose smidiga servicekedjor för svenskapråkiga barn och ungdomar.

Målsättningen är utomordentlig och strävan till att nå den är uppenbar. Trots det, finns det yttre faktorer som påverkar möjligheten att nå målet. Förutom ett gott sektorsövergripande samarbete kräver det att det finns service att erbjuda på svenska. Det borde självfallet inte vara ett problem i sig, eftersom vi lever i ett tvåspråkigt land och har en laglig rätt att få service på vårt eget modersmål.

Verkligheten ur klientperspektiv

I ett samtal med en erfarenhetsexpert blev det tydligt och konkret vad bristen på möjlighet att få service på svenska kan betyda ur ett barnperspektiv: Föreställ dig ett veckoslut hemma hos en familj, där alla andra talar ett språk du knappt förstår och där du inte blir förstådd då du försöker utrycka dina behov på ditt eget modersmål. Så blev det för ett svenskspråkigt barn, som hade beviljats en en finskspråkig stödfamilj.

Det är viktigt att man får hjälp och stöd då livssituationen är jobbig, men samtidigt är situationen inte optimal om man tänker på det enskilda  barnet som under ett veckoslut i månaden inte blir förstådd.

Socialarbetarna inom barnskyddet gör sitt bästa för att tillgodose klienternas behov och ordna service enligt det. Faktum kvarstår dock, att det inte i alla situationer är möjligt att erbjuda stöd i rätt tid på eget modersmål. Vill man ha en stödfamilj på svenska kan man hamna vänta  (för) länge, innan det lyckas.

Familjer som är i behov av stöd från barnskyddet är ofta väldigt utsatta och situationerna är komplicerade. Stödbehovet är ofta rätt akut och det finns inte ork eller möjlighet att vänta. Då måste man prioritera. Stöd på ”fel språk” är då bättre än inget stöd alls.

Service på svenska möjligt bara viljan finns

Vi skall förstås inte sluta kräva att klienterna får service på eget modersmål, men samtidigt måste vi vara realister och fundera ut lösningar som kanske är ”näst bäst”.  Vi kanske kan vänja oss vid att det är gott nog att någon aktör i processen talar svenska . De kan fungera som ”språkrör” eller ”tolk” mellan klient och myndighet och försäkra det att alla förstått det som planeras på samma sätt. För att klienten skall känna sig delaktig och kunna förbinda sig till den planerade servicen, behöver hen förstå målsättningen och innebörden av den service som erbjuds.

Om man framöver fokuserar på att arbeta sektorsövergripande i klienternas ärenden, är det sannolikt att någon av aktörerna är svenskspråkig i de svensk- eller tvåspråkiga klienternas processer (tex. klasslärare, barnträdgårdslärare, skolkurator), och då kan klienten på de gemensamma mötena obehindrat utrycka sig på svenska och få hjälp med översättning av dessa personer.  

Det är inte klienterna som skall ”böja sig” till systemet och växla om till finska, utan det är systemet som skall tillgodose klientens rätt att utrycka sig på sitt eget modersmål. Här får man helt enkelt öva sig på att ”alla talar det språk de är bäst på” och se till att ha tillräckligt med tid för att försäkra sig om att alla blev förstådda.

På många ställen är detta redan en fungerande praxis, och jag har som projektarbetare fått erfara att det fungerar bra, bara viljan finns.

Projektet Framtidens barnskydd är ett av de fem nationella utvecklingsprojekt som finansieras av Social- och hälsovårdsministeriet. Alla projekt har sina egna arbetspaket, men gemensamt för dem är att det systemiska arbetssättet genomsyrar varje arbetspaket.

Text:
Veronica Lundqvist
Projektarbetare på FSKC och jobbar i projekten Framtidens barnskydd och TOP - stöd från rätt ställe

Tiivistelmä suomeksi

On tärkeä turvata asiakkaan oikeus palveluun omalla äidinkielellään lastensuojelussa. Blogi-kirjoituksessa Veronica Lundqvist pohtii monialaisen yhteistyön mahdollisuuksia tarjota palvelua asiakkaille heidän omalla kielellään.

”Ei saisi olla niin, että ruotsinkielisten asiakkaiden pitää ”taipua” järjestelmään ja vaihtaa kieli suomeksi asioidessaan, vaan kuuluisi olla niin, että järjestelmä varmistaa asiakkaan oikeuden puhua omaa äidinkieltään asiakasprosesseissa. Tämä tarkoittaa sitä, että jokaisen tulisi harjoitella tapaa, jossa kaikki ”puhuvat sitä kieltä, mitä osaavat” ja sitten varataan riittävästi aikaa sille, että jokainen saa kokemuksen ymmärretyksi tulemisesta. Monin paikoin tämä on jo tutuksi tullut tapa, ja olen projektityöntekijänä saanut huomata, että se onnistuu, kunhan tahtotila löytyy."

Tulevaisuuden lastensuojeluhanke on yksi viidestä sosiaali- ja terveysministeriön rahoittamasta kansallisesta kehittämisprojektista. Jokaisella projektilla on omat työpakettinsa, mutta läpileikkaavana teemana kaikissa on systeeminen työote.